Tiden
Jag är i Svenshögen, i ett hus på klippan. Jag sitter i en fåtölj i huset, framför en brasa. Jag är ensam för tillfället. Min syster umgås med sin vän Emma i stallet, där hennes häst står. Yvve är och tränar på gym i hydrohallen, han kommer nog vilken minut som helst. Julia tog 13:35 tåget hem, springandes hann hon med det. Jag valde att stanna kvar. Jag sitter i en fåtölj, framför en brasa... på klippan, i ett hus. Det är tyst. Det sprakar från brasan. Som jag så många gånger upprepade för Julia: Här, här på klippan i Svenshögen, här finns ingen tid.
Precis här, här är ett gränsland, ett mellanting, en bermudatriangel, en zon av icke existerande tidsuppfattning. Det är en av anledningarna till att jag inte åkte med samma tåg som Julia. Jag har ingen stress här, och hemma, där finns stressen fast att det inte finns något att stressa till.
Nu undrar jag... vad skall jag göra med mitt hår? Tiden har tagit det.
L
